Löneskillnaderna växer på vägen mot toppen

Lönerna för kvinnor med högskoleutbildning inom teknikbranschen släpar efter i jämförelse med män med samma utbildning. Detta framgår ur den färska arbetsmarknadsundersökningen (TMT) som TEK (Teknikens Akademiker) gjorde i oktober 2020.

Löneskillnader till förmån för männen finns på alla befattningsnivåer men skillnaden är förhållandevis störst i högsta ledningen. 

Enligt undersökningen är kvinnornas medianlön 89 procent av männens medianlön då man jämför alla svarande som jobbar heltid. 

Löneskillnader till förmån för männen finns på alla befattningsnivåer men skillnaden är förhållandevis störst i högsta ledningen. 

Löneskillnaden är enligt Tuunia Keränen, löneforskare på TEK, svår att förklara baserat på den information man samlat in via undersökningen i och med att man inte hittar förklarande faktorer i materialet.

Löneuppgifterna inkluderar inte övertidsersättningar så skillnaderna går inte att förklara med att män gör mera övertidsarbete. Inte heller verkar förklaringen vara att män skulle vara mera aktiva än kvinnor i lönefrågor. Av kvinnorna uppger 13 procent att de diskuterar sin lön regelbundet med sin överordnade. Av männen uppger var tionde sig göra det.

Keränen påminner att svarande i arbetsmarknadsundersökningen är personer med samma utbildningsbakgrund som utför likadana uppgifter.

Skillnaderna försvinner inte heller då man granskar enbart den privata sektorn då kvinnornas medianlön även där är 89 procent av männens motsvarande.

Skillnaden mellan kvinnor och män har krympt en aning sedan år 2008 då kvinnornas medianlön enligt arbetsmarknadsundersökningen var 84 procent. 

– Dock har skillnaden under de allra senaste åren hållits på samma nivå, mellan 88 och 90 procent, säger Keränen.

Medianlönen för diplomingenjörer översteg 5 000 euro

Enligt arbetsmarknadsundersökningen var medianlönen för diplomingenjörer med fast anställning 5 100 euro och medellönen 5 564 euro i månaden. För diplomingenjörer som utexaminerades år 2020 var motsvarande löner 3 543 och 3 606 euro.

Medianlönen för diplomingenjörer steg sålunda med 2,3 procent i jämförelse med föregående år och 0,7 procent för nyutexaminerade. 

Även i de andra undersökningsgrupperna (ark och FM) med undantag för magistrarna var löneutvecklingen positiv. Resultatet för grupper med mindre svarstal är mera osäkert och årliga fluktuationer i olika riktning är inte ovanliga.

Lönen steg för tre av fyr

Bland svarande som jobbade heldag uppskattade 75 procent att lönen hade stigit sedan föregående år. För 18 procent förblev lönen densamma och för 3 procent sjönk den. Andelen som fått löneförhöjning var aningen högre än motsvarande år 2019.

Den vanligaste anledningen till löneförhöjning var den allmänna löneförhöjningen, vilket 69 procent av de svarande vars lön stigit uppgav.

Av de som fått höjd lön uppgav 23 procent att löneförhöjningen baserade sig på personlig prestation, s.k. meritförhöjning. 13 procent av de svarande med höjd lön uppgav att förhöjningen berodde på en ny position för samma arbetsgivare och 10 procent hade fått löneförhöjning genom att byta arbetsgivare.

Medianförhöjningen för personer som fått meritförhöjning var 260 euro då den i föregående undersökning var 250 euro. En ny position eller nya arbetsuppgifter för samma arbetsgivare gav i medeltal en höjning på 500 euro och byte av arbetsgivare i medeltal 600 euro till per månad. 

Den allmänna förhöjningen år 2020 var 1,3 procent inom de flesta branscher. Hur dessa förverkligades förhandlade man mera detaljerat om lokalt.

Högsta andelen resultatbaserad lön inom industrin

Omkring sex av tio svarande heltidsanställda uppgav att de har en resultatbaserad lön. Vanligast är detta inom industrin där tre av fyra svarande uppgav sig ha en lön baserad på resultat. 

Då man granskar resultatbaserad lön utgående från befattning är denna form  mera vanlig i ledande positioner än bland sakkunniga. 
69 procent av personer i ledande positioner hade resultatbaserad lön, i mellanledningen var motsvarande siffra 72 procent och bland sakkunniga lite över hälften. 

Av de som hade resultatbaserad lön hade 80 procent fått bonus under de senaste 12 månaderna. Andelen var i stort sett densamma som år 2019. 

Bonusen utgjorde 7 procent av årsinkomsten och var i medeltal på samma nivå som tidigare.  De i förhållande största bonusarna utbetalades inom industrin och den övriga privata sektorn där storleken var 8 procent. 

Även befattning har en betydelse då det gäller bonus. I ledande positioner var medianen tio procent, i mellanledning åtta procent och för sakkunniga sex procent.

Coronan syntes i permittering

Bland de svarande var andelen arbetslösa vid tiden för undersökningen 2,8 procent, d.v.s. samma som föregående år. Under år 2019 var andelen hel- eller deltidspermitterade bland de svarande 0,3 procent mot 1,7 procent år 2020.

I undersökningen frågades även om Coronans inverkan på arbetsmarknadsstatus: 11 procent uppgav att de varit deltidspermitterade p.g.a. pandemin, 4 procent att de varit permitterade på heltid och 3 procent att de varit arbetslösa.